Flippergirl

Finns bara en plats,
som jag vill vara
på just nu.

Att åka ner från en perfekt skidbacke,
det finns verkligen ingen skönare känsla.
Jag älskar verkligen det!


Jag vill åka skidor NU!

Vad händer idag då?
Ligger bara i soffan och dör.
Måste iväg och shoppa,
men ingen som kan följa med.

puss.

Kom precis hem från insparksfesten, min klass är grymast!
MP2TEXT, SHALALA! Vi ägde! Riktigt trevligt.
Innan insparken förfestade jag med Paulina, Jessica och Emma, fint!

Och som ni ser klippte jag pannlugg, gaah!
Vet inte vad jag tycker om den än.

Men ja, dags att sova nu, puss.

Då är det sista dagen i skolan innan praktiken.
Imorgon blir det inspark på sundspärlan.
Shopping på fredag, sen HELG!

På måndag börjar min praktik på Atmos, tre veckor!
Hoppas det blir intressant.

Ska klippa mig direkt efter skolan, men kan inte
bestämma mig om jag ska klippa lugg eller inte?
Vad tycker du?

Vi får väl se hur det blir, puss.

"Dina fötter kommer gå till historien, Elin."

sa min kära moder till mig en dag när jag
som vanligt fått ont i mina äckligt platta ankfötter.
De är bara problem, det vet alla som känner mig, haha.

Bilden: Min kusin Mai's fötter, Fotograf: Elin Anderberg.

Visst finns där en sorts saknad.
Om hur det var.
En sorts längtan.
Om hur det kan vara.
Jag har fått se det.
Jag har fått känna det.
Kärlek.


puss & godnatt.

Hedersrelaterat våld -jag kan inte förstå

 Visst är det sjukt att 17 kvinnor i Sverige mördas varje år i nära relationer? Det är en skrämmande tanke. En tanke som är så väldigt svår att förstå. Hur kan man döda någon som står en nära? Hur kan man döda en familjemedlem? Hur kan man överhuvudtaget låta sin man misshandla en? Jag förstår det inte. Jag gör verkligen inte det. Är det omöjligt att förstå sig på det? Det gör ont i mig att det är så många som får leva med det, utan att de kan göra något åt det. Världen är orättvis, så är det bara. Det är inte rätt att behöva leva som så många misshandlade kvinnor gör. Jag kan inte förstå.
   Jag tror det är omöjligt för mig att förstå detta. För jag är uppväxt med en hyfsat fri vilja. Mina föräldrar har satt regler, de har hindrat mig att göra vissa saker. Men jag vet att de aldrig skulle tvinga mig till något. Förutom möjligtvis städa rummet. De skulle aldrig tänka tanken att välja ut min pojkvän. Jag vet att de inte skulle hata mig om jag anmälde min man som slår mig dagligen. Dem hade varit stolta över mig. Det krävs styrka för att anmäla mannen du lever med. Inte alla har den styrkan och modet. Speciellt inte när de vet att familjen skulle misstycka. Gud, vad glad jag är att ha min fria vilja! Det är något av det jag är mest glad över. Tänka sig att det inte är alla som har den. Utan den fria viljan blir man rädd och tvingar sig själv att leva under hemska förutsättningar. Jag kan inte förstå.
   Tänk dig att leva med en man som slår dig och dina barn. Tänk dig att behöva leva med det för att du är rädd för att bli ensam. Tänk dig att det finns dem som sätter smärta framför ensamhet. Hade jag gjort det? Hade jag låtit min man misshandla mig för att jag inte skulle förlora min familj eller släkt? Det vet jag inte, för jag kan inte förstå.
   Jag tror inte på att man blir ensam. Jag tror du ger dig själv en ny chans. En chans till ett nytt och bättre liv. Det handlar bara om att våga. Så är det med det mesta här i livet. Du måste våga bli lycklig, du måste våga dig på nya saker. Våga ta dig ifrån dem som inte låter dig vara den du är. Du måste förstå att dem som inte låter dig vara den du är, är inget att ha. Dem är inte värda dig. Men i många religioner och kulturer har man en väldigt speciell syn på familjen. Den betyder allt, för det är så man är uppväxt. Uppväxt med att familjen är viktigast i livet. Jag håller med om det, familjen är något av det viktigaste jag har. Men då är det en familj som låter mig vara den jag är, en familj som gör mig lycklig. För mig handlar livet om att vara glad och nöjd med sig själv och sin omgivning. Hade inte min familj gjort mig glad hade jag inte låtit dem vara en del av mitt liv, men vad vet jag? Jag kan inte förstå.  
   Det är nog så att du måste uppleva det själv för att förstå dig på saker och ting. Du kan inte säga själv vad du hade gjort om du varit i den situationen, det vet du inte förens du väl är där. Jag önskade bara att fler vågade, ingen ska behöva leva under misshandel. Men visst, det är en risk att gå emot familj och släkt. Speciellt när det kan sluta i dödsfall. Men är det inte bättre att ta den risken? Vågar du chansa, finns där ändå en chans att du får ett bättre liv. Känns som att leva under en sådan smärta är ändå detsamma som att vara död. Att inte få ha en fri vilja hade för mig varit som att vara död. Men ja, jag förstår ju inte.


Vi sitter och skriver om Hedersrelaterat våld på Textlektionen idag. Detta är en del av det jag skrev.

Foto av: Elisabeth Ohlson Wallin

110års fest igår!
(Patrik, 40år, Anna, 40år, Anneli, 30år)

Charlotta, jag och Evelina var serveringpersonal, hjälpt till lite på festen.
Men sen fick vi också va med och partaja lite, riktigt najs var det. Och så
här normala va vi som vanligt. Blev mycket dans, väldigt roligt kväll. Speciellt
när morfar dansa skiten ur mig, haha. Härlig kväll, tackar vi för.
Jag gick under namnet Jill Johnson hela kvällen, tydligen är jag väldigt
lik henne enligt många när jag har lockigt/vågigt hår, hahaha. true or not?

bild: Elin & Charlotta.

Nu blir det lite mys i soffan med Räven.
Vi är så lika varandra, eller?

Helt slut efter gårdagens händelser och dagens utflykt.
Igår var jag med Sara & hennes två kompisar på Björksäter
i Hässleholm, trevliga tjejer, men inte en jävla snygg kille där.
Besvikna blev vi verkligen, men härligt att dansa, trots att mina
skor döda mig, och varför tog jag jeans? blä! Kom hem vid fyra
på natten, sov tills klockan sju, för då skulle vi gå upp och sticka
till Ven, jippi! Tre timmars sömn, fina grejer. På Ven blev det cykling,
fotboll, volleyboll och brännboll. Och galet mycket mat, mums!
Men sådär vid 17.15 somnade jag på marken, helt slut. Vilade
dock lite då och då under dagen, men jag va helt slut! Nu avslutar
jag kvällen med pingvinspel på internet med Jonathan, finemang!